Trappstädning i BRF — vad ingår och hur ofta?

Vad trappstädning i en BRF egentligen betyder

För att förstå trappstädning i en bostadsrättsförening är det till hjälp att först reda ut vad begreppet faktiskt rymmer. Trappstädning är den återkommande rengöringen av föreningens gemensamma inomhusytor, alltså de delar som alla boende delar på och som ingen enskild lägenhet ansvarar för. Det handlar i första hand om trapphuset självt, med trappor, vilplan, golv och ledstänger, men begreppet brukar även omfatta entrén, eventuell hiss, källargångar och tvättstugans gemensamma ytor. Det är värt att skilja på tre nivåer. Den löpande städningen är det som görs ofta, alltså att torka golv, ta bort skräp och hålla ytorna fräscha. Periodisk städning är moment som görs mer sällan, som att tvätta fönster i trapphuset eller torka av lampor och lister. Storstädning eller grundstädning är den grundliga genomgången ett par gånger om året då även svåråtkomliga ytor tas. Att hålla isär dessa nivåer är centralt, eftersom ett städavtal nästan alltid blandar dem och priset beror på hur ofta varje nivå utförs. En annan viktig avgränsning är vad som är städning och vad som är annat fastighetsunderhåll. Att byta en trasig lampa, sköta utemiljön eller måla om en vägg är inte städning utan separata insatser, även om samma utförare ibland kan ta hand om flera delar. För en förening är det också en fråga om vem som utför arbetet. Vissa mindre föreningar sköter trappstädningen själva genom ett rullande schema bland de boende, medan andra anlitar en utförare på avtal. Oavsett vilket är syftet detsamma, att hålla de gemensamma ytorna rena, hela och säkra att röra sig i. När styrelsen och de boende har en gemensam bild av vad trappstädning omfattar, var gränserna går och vilka nivåer som ingår, blir det mycket lättare att sätta en rimlig frekvens, jämföra offerter och följa upp att det som är överenskommet faktiskt blir gjort.

Läs mer om Trappstädning i Östergötland – företag och förening →

Så går trappstädningen till i praktiken vecka för vecka

I praktiken följer trappstädningen i en BRF ett återkommande mönster där samma moment upprepas på en fast frekvens. Ett vanligt löpande pass börjar med att skräp, reklam och löst material plockas bort från golv, trappor och vilplan. Därefter sopas eller dammsugs golvytorna så att grus och damm försvinner innan våttorkning, eftersom våttorkning ovanpå grus annars repar golvet. Sedan våttorkas golv och trappsteg med ett rengöringsmedel anpassat efter golvmaterialet, och kontaktytor som ledstänger, handtag, ringklockor och hissknappar torkas av eftersom de berörs av många händer. Entrén får extra uppmärksamhet, då det är där smuts, grus och väta dras in utifrån, och en entrématta som skakas eller dammsugs minskar mängden smuts som sprids vidare uppåt. Glaspartier i ytterdörren torkas så att fingeravtryck och stänk försvinner. Vid ett mer periodiskt pass tillkommer moment som görs mer sällan, exempelvis att torka av lister, eldosor, postboxar, lampkupor och andra ytor som inte samlar smuts lika fort. Vid storstädning ett par gånger om året tas det som annars hoppas över, som fönster i trapphuset, högt sittande ytor, element och svåråtkomliga hörn. En tydlig rutin anger vilka moment som hör till vilket pass och med vilket intervall, så att inget faller mellan stolarna. Många utförare arbetar efter en checklista som signeras eller loggas, vilket gör det möjligt för styrelsen att följa upp att passen genomförts som avtalat. Ordningen på momenten har betydelse, eftersom man arbetar uppifrån och ner och från rent mot smutsigt, så att damm och vatten inte hamnar på redan rengjorda ytor. Mängden vatten doseras med omsorg, då för blött golv torkar långsamt och kan bli halt, vilket är en risk i ett trapphus där många rör sig. När de boende vet vilka dagar städningen sker kan de hålla undan skor och mattor, vilket gör arbetet snabbare och resultatet jämnare över tid.

Läs mer om Golvvård i Östergötland – skurning och behandling av golv →

Faktorer som styr frekvens, pris och metod för trappstädning

Hur ofta trappstädning behövs och vad den kostar styrs av flera faktorer som ofta samverkar. Trafiken i huset är den mest avgörande, eftersom ett trapphus med många lägenheter, barnfamiljer, husdjur eller en förskola i bottenplan smutsas ner betydligt fortare än ett litet hus med få hushåll. Fler personer som rör sig genom entrén innebär mer grus, väta och slitage, vilket talar för tätare intervall. Antalet våningar och trapphusets storlek påverkar både tid och pris, då fler trapplöp och vilplan tar längre tid att gå igenom. Golvmaterialet styr både metod och tidsåtgång, eftersom sten, klinker, plast och trä tål olika rengöringsmedel och kräver olika behandling, och ett känsligt golv måste skötas varsammare vilket tar längre tid. Hiss, källargångar och tvättstuga lägger till ytor som ska ingå eller hållas utanför avtalet, och varje tillkommande yta påverkar omfattningen. Årstiden har stor inverkan, då höst och vinter med slask, halkbekämpning och grus drar in mer smuts och ofta motiverar tätare städning än sommarhalvåret. Entréns utformning spelar in, eftersom en bra avskrapningsyta och matta utanför dörren fångar mycket smuts innan den når trappan. Valet mellan löpande städning, periodiska moment och storstädning avgör hur avtalet byggs upp och därmed priset, då varje extra pass och varje sällan-moment kostar tid. För en förening faktureras städningen som en tjänst till föreningen och omfattas inte av rut-avdrag, vilket skiljer sig från en privatperson som städar sin egen bostad där arbetskostnaden kan ge rut. Restid och var huset ligger kan läggas på, liksom hur utföraren räknar sina omkostnader. När styrelsen väger in trafik, antal våningar, golvmaterial, tillkommande ytor och årstid blir det tydligt varför två till synes lika trapphus kan behöva olika frekvens och hamna på olika pris, och varför det lönar sig att beskriva huset noga när en offert begärs.

Läs mer om Fönsterputsning inomhus i Linköping och Östergötland →

Vanliga misstag en förening gör med trappstädningen

När en BRF lägger upp eller följer upp sin trappstädning återkommer några misstag, och flera av dem leder till antingen onödiga kostnader eller ett resultat som inte håller. Det vanligaste är att avtalet är otydligt om vad som ingår, så att moment som fönster, hiss eller källargångar tas för givna av föreningen men inte alls finns med i uppdraget. En tydlig momentlista med intervall minskar risken för missförstånd. Ett andra misstag är att sätta fel frekvens i förhållande till husets slitage, alltså att städa varje vecka i ett lugnt hus med få hushåll medan ett hus med hög trafik bara städas varannan vecka och därför ständigt ser skräpigt ut. Frekvensen bör spegla hur fort just det huset smutsas ner. Ett tredje fel är att jämföra offerter som bygger på olika omfattning, exempelvis att en utförare räknat in storstädning och fönster medan en annan bara prissatt löpande golvtorkning. Då jämförs inte samma sak. Ett fjärde misstag är att aldrig följa upp att arbetet utförts som avtalat, eftersom en checklista som signeras eller loggas annars saknar verkan. Ett femte fel är att blanda ihop städning med annat underhåll och bli besviken när utföraren inte byter lampor eller sköter utemiljön, fast det aldrig ingick. Ett sjätte misstag rör golvet, då fel rengöringsmedel eller för mycket vatten på ett känsligt material kan ge matta ytor eller skador över tid. Ett sjunde fel är att glömma entrén och avskrapningsytan, eftersom en sliten eller saknad matta gör att smuts dras in och städningen känns bortkastad fort. Ett åttonde misstag är att inte informera de boende om städdagar, så att skor och mattor står kvar och hindrar arbetet. Genom att skriva ett avtal med tydliga moment och intervall, anpassa frekvensen efter trafiken, jämföra offerter på lika villkor och följa upp med checklista undviker föreningen både onödiga utgifter och ett trapphus som aldrig riktigt blir rent.

Sköta trappstädningen själva eller anlita en utförare

Många mindre föreningar funderar på om de ska sköta trappstädningen själva eller anlita en utförare, och svaret beror på husets storlek, de boendes vilja och vad som ryms i vardagen. I en liten förening med några få hushåll kan ett rullande städschema fungera, där varje hushåll turas om att ta en vecka. Då består kostnaden mest av rengöringsmedel och redskap, och föreningen sparar arbetskostnaden. Det förutsätter att alla faktiskt utför sin tur, att det finns en gemensam standard för vad som ska göras och att någon håller ihop schemat. Annars blir resultatet ojämnt och en återkommande källa till irritation på årsmötet. Gränsen mot att anlita någon går ofta vid storlek, ojämn insats och de moment som kräver vana eller utrustning. Ett större hus med många våningar, hiss och flera gemensamma ytor blir snabbt för tungt för ett frivilligschema, och då ger en utförare en jämnare insats vecka efter vecka. Storstädning, fönster på höjd och rengöring av svåråtkomliga ytor kräver ofta redskap och rutin som en boende sällan har. En extern utförare med företags- och olycksfallsförsäkring bär dessutom ansvaret om något skadas under arbetet, medan föreningen själv står den risken vid eget arbete. En del avtal kombinerar dessa, så att de boende sköter enklare löpande städning medan en utförare tar storstädning ett par gånger om året. Värt att notera är att en förening faktureras som verksamhet och inte får rut-avdrag, till skillnad från en privatperson i den egna bostaden. En rimlig hållning är att låta husets storlek, antalet villiga boende och de tyngre momenten avgöra. Ett litet hus med engagerade medlemmar klarar ofta egen städning, medan ett större hus eller en förening där insatsen blir ojämn vinner på att lägga ut arbetet och i stället följa upp att det görs.

Så lägger ni upp trappstädningen och vad nästa steg blir

När styrelsen förstår vad trappstädning omfattar och vad som styr behovet blir nästa steg att översätta det till föreningens egen situation. Börja med att kartlägga huset, alltså antal våningar och trapphus, vilka gemensamma ytor som ska ingå som entré, hiss, källare och tvättstuga, vilket golvmaterial det rör sig om och hur hög trafiken är. Notera särskilt om en förskola, många barnfamiljer eller husdjur ökar slitaget. Utifrån det väljer ni en frekvens för den löpande städningen och bestämmer hur ofta periodiska moment och storstädning ska göras. Be sedan om en offert som specificerar vilka moment som ingår, med vilket intervall och hur uppföljning sker, gärna med en checklista som signeras eller loggas vid varje pass. Fråga särskilt om fönster, hiss och svåråtkomliga ytor ingår eller är tillval, så att inget tas för givet. Tänk på att en förening faktureras som verksamhet och inte får rut-avdrag, och stäm av att utföraren har F-skatt och försäkring. Hämta gärna fler än en offert men jämför dem på lika villkor och inte bara på slutsumman, eftersom omfattningen kan skilja sig mycket. Det här är särskilt viktigt om huset har känsliga golv eller många våningar, där metod och tidsåtgång varierar mest. På sidan om trappstädning finns en samlad genomgång av hur ett sådant uppdrag läggs upp, och i de länkade artiklarna kan du läsa mer om golvvård i fastigheter, hur ni sköter skyltar och flaggstång och hur en underhållsplan för utemiljön kommer igång. Boomerangtvätt är ett av flera företag som arbetar med utvändig fastighetsrengöring i Östergötland och lämnar offert efter ett hembesök. Det viktigaste är att ni nu kan se vad ett rimligt städupplägg innehåller, välja en frekvens som matchar husets slitage och följa upp att det som avtalats faktiskt blir gjort.