Grön fasad? Så blir du av med alger på väggen

Vad gröna alger på fasaden är och varför de uppstår

Den gröna hinnan på en fasad är i regel mikroalger, encelliga organismer som lever av ljus, fukt och luftburet kväve. De behöver varken jord eller rötter, utan fäster direkt på ytan och bildar en tunn film som med tiden täcker allt större partier. Många blandar ihop alger med mossa och mögel, men det är skilda saker. Mossa är en flerårig växt med små rottrådar som ofta sätter sig i fogar och på horisontella ytor, medan mögel är svampar som kan ge svarta eller gråa prickar. Alger är det vanligaste på lodräta fasader och syns som en grön eller gråaktig beläggning. Att skilja dem åt spelar roll, eftersom de bryts ned av olika medel och kräver olika verkningstid. Algerna uppstår där förutsättningarna är de rätta, och i Sverige är de mer regel än undantag på skuggiga, fuktiga lägen. En fasad mot norr eller en vägg som skuggas av träd och buskar torkar långsammare efter regn och håller sig därför fuktig längre. Den fukten är allt algerna behöver. Närhet till vatten, som en sjö eller ett dike, ökar luftfuktigheten och påskyndar påväxten ytterligare. Även luften runt huset spelar in, eftersom dagens renare luft paradoxalt nog gynnar alger som tidigare hämmades av svavel och sot. Materialet under spelar också roll. En slät, tät yta ger algerna sämre fäste än en porös och sugande, och därför syns påväxten ofta tidigare på äldre puts, omålat trä och betong än på nymålade eller släta ytor. Det är värt att förstå att alger sällan skadar väggen akut, men över tid håller de fukt kvar mot fasaden. Den kvarhållna fukten kan på sikt påverka puts och färgskikt och ge grogrund för mossa och mögel. Algerna är alltså både en estetisk och en underhållsmässig fråga. Med den grunden på plats blir det lättare att förstå hur en algbehandling faktiskt arbetar och varför metoden ser ut som den gör.

Läs mer om Fasadtvätt i Östergötland – villa, brf och företag →

Så går en algbehandling av fasaden till i praktiken

En algbehandling börjar inte med tvätten utan med en bedömning av fasaden. Utföraren eller du själv noterar material, hur utbredd påväxten är, var den sitter och om det finns sprickor, lös puts eller flagnande färg som behöver hanteras först. Grovt skräp, spindelväv och löst sittande smuts borstas eller spolas bort med lågt tryck, så att medlet sedan når själva algerna. Därefter läggs ett rengöringsmedel på, ofta ett Svanen-märkt medel, med lågtryckspruta så att hela ytan blir jämnt täckt uppifrån och ned. Trycket är ungefär som en kraftig trädgårdsslang, inte mer. Sedan kommer det moment som är själva kärnan i metoden, nämligen verkningstiden. Medlet får sitta kvar och bryta ned algerna kemiskt under den tid leverantören anger, vilket beror på medel, temperatur och hur tjock påväxten är. Att låta kemin göra grovjobbet är hela poängen, eftersom det betyder att ytan inte behöver skuras eller spolas med kraft. När medlet verkat sköljs fasaden av med lågt tryck, alltid uppifrån och nedåt så att smutsvattnet rinner med fasadens naturliga avrinning. På starkt angripna ytor upprepas behandlingen, eller så lämnas en del av nedbrytningen åt regn och väder under de följande veckorna. Det innebär att en fasad inte alltid är skinande ren samma dag, utan blir successivt renare allteftersom döda alger vittrar bort. Den effekten är normal och ett tecken på att medlet arbetar som det ska. Efterarbetet hör till metoden. Marken, rabatter och planteringar vid husgrunden bör vattnas före och efter, och känsliga växter kan täckas, eftersom även ett milt medel påverkar omgivningen om det rinner ned koncentrerat. Fönster, dörrar och elinstallationer skyddas vid behov. Hela arbetsgången bygger alltså på tålamod snarare än kraft. Skillnaden mot en hård avspolning är att en algbehandling löser upp påväxten i stället för att slita loss den, vilket skonar fasadens ytskikt. Förstår du den arbetsgången blir det lättare att tolka en offert och förstå varför verkningstid och lågt tryck är centrala begrepp.

Läs mer om Algbehandling & mossbekämpning i hela Östergötland →

Faktorer som styr metod, tid och pris vid algrengöring

Hur en algrengöring läggs upp beror på flera saker, och fasadmaterialet är det första. Putsade fasader varierar i hårdhet och ålder, och äldre eller spröd puts tål inte hårt tryck utan kräver lågtryck och kemisk nedbrytning. Träfasader med färg eller lasyr får inte spolas hårt, eftersom strålen river upp träfibrer och lossar färgskikt. Tegel och betong är tåligare men har fogar och porer där medlet behöver verka. Materialets skick väger lika tungt som materialet i sig, för en intakt yta klarar mer än en som redan börjat flagna eller spricka. Fasadens läge styr också. En norrvänd eller skuggig vägg har ofta tjockare och mer utbredd påväxt än en solig sydsida, vilket påverkar hur mycket medel och hur lång verkningstid som krävs. Ytans storlek och åtkomst är nästa faktor. En låg envåningsvägg är enkel att nå, medan en hög gavel eller en fasad intill träd, ledningar och känsliga planteringar kräver mer planering, säkrare åtkomst och försiktighet. Tiden hänger ihop med detta. En liten, lättåtkomlig och tunt angripen yta går snabbt, medan en stor fasad med tjock påväxt och svår åtkomst tar betydligt längre. Priset går därför sällan att ange exakt utan att se fasaden, eftersom yta, höjd, åtkomst, materialets skick, påväxtens grad och vald metod alla väger in. Den som lovar ett fast pris utan att ha sett väggen gissar i praktiken. Väder är ytterligare en variabel, eftersom medel verkar olika beroende på temperatur och eftersom fasaden bör vara torr och frostfri. För privatpersoner finns en ekonomisk faktor till, nämligen att arbetskostnaden vid den egna bostaden ofta omfattas av rut-avdraget medan material inte gör det. För företag och föreningar sker arbetet i stället mot faktura utan rut. När du väger dessa faktorer mot varandra framträder ofta ett naturligt upplägg, där materialets skick och påväxtens art avgör metoden medan tid och pris får anpassa sig efter den skonsamma vägen. En tumregel är att ju porösare och ömtåligare ytan är, desto mer talar för lågt tryck och längre verkningstid framför mekanisk kraft.

Läs mer om Fasadimpregnering i Östergötland mot fukt och alger →

Vanliga misstag när alger ska bort och hur du undviker dem

De flesta problem vid algrengöring beror på iver snarare än otur, och nästan alla går att undvika med lite kunskap. Det vanligaste misstaget är att rikta en högtryckstvätt på full kraft mot fasaden. På puts kan strålen slå hål i ytskiktet och pressa in vatten bakom putsen, och på trä river den upp fibrer och lossar färg. Resultatet ser rent ut för stunden men ger en råare yta där ny påväxt fäster snabbare, alltså motsatsen till det du ville uppnå. Ett besläktat fel är att spola underifrån och uppåt, så att vatten trycks in bakom panel och puts i stället för att rinna av. Riktningen ska alltid följa hur regn rinner, uppifrån och ned. Att hoppa över verkningstiden är ett annat vanligt misstag. Medlet behöver tid för att bryta ned algerna, och sköljer man av för tidigt blir arbetet halvgjort och man frestas att ta till tryck i stället. Många blandar också för starkt i tron att mer ger renare. Överdosering kan missfärga ytor och skada växtlighet, medan ett medel som doseras enligt anvisning är skonsammare mot både fasad och omgivning. Att glömma omgivningen är ett fel som märks först efteråt. Rabatter och gräsmattor vid husgrunden kan ta skada om medel rinner ned koncentrerat, så att vattna före och efter och täcka känsliga växter hör till förberedelsen. Säkerheten underskattas ofta vid höjdarbete. En stege mot en hög vägg eller arbete på en blöt yta innebär en fallrisk som aldrig ska vägas mot ett snyggare resultat. Slutligen är det ett misstag att tro att en avspolning ensam håller alger borta för gott. Tas inte grundorsaken med i bilden, alltså fukt och skugga, kommer påväxten tillbaka. Den röda tråden genom felen är att gå för fort fram. Bedöm fasaden först, välj medel och metod efter material och skick, följ verkningstiderna, arbeta i rätt riktning och tänk på både omgivning och säkerhet. Då blir resultatet rent utan att tvätten sliter mer än den hjälper.

Ta bort algerna själv eller anlita en fackman

Att ta bort alger på fasaden själv är fullt möjligt under rätt förutsättningar, och det är ärligt att säga var gränsen går. Har du en låg, lättåtkomlig vägg i gott skick med tunn algpåväxt och möjlighet att arbeta säkert, kan en algbehandling med ett milt medel vara ett rimligt eget projekt. Då behöver du en lågtryckspruta eller en mjuk borste, ett medel avsett för fasad, och framför allt tålamod att låta medlet verka i stället för att ta till kraft. Kostnaden blir i huvudsak medlet och din egen tid, och en mindre yta nära marken kan du ofta nå med stege eller från marknivå. Gränsen flyttas snabbt när något av villkoren ändras. Höga gavlar, flera våningar, spröd eller flagnande puts, eller en fasad som redan visar sprickor är situationer där egen insats blir både svårare och mer riskfylld. Höjdarbete står för en stor del av fallolyckorna i hemmet, och det är skälet att många väljer att lämna jobbet vidare när höjden ökar. En fackman tillför mer än muskelkraft. Erfarenheten att läsa av fasadens material och skick och välja rätt medel och metod är svår att ersätta, liksom utrustning för säker åtkomst på höjd. Det är också rimligt att kontrollera att den du anlitar har företags- och olycksfallsförsäkring och innehar F-skatt, så att ansvaret är klarlagt om något skulle gå fel. En del utförare lämnar dessutom en nöjd-kund-garanti, vilket säger något om hur de står för sitt arbete. För privatpersoner gäller att arbetskostnaden vid den egna bostaden ofta omfattas av rut-avdraget, medan material inte gör det, och för företag och föreningar sker arbetet mot faktura utan rut. En kostnadsfri offert efter ett hembesök ger ett konkret underlag, eftersom utföraren då ser fasaden på plats och kan bedöma yta, höjd och påväxt innan något pris sätts. Den ärliga gränsdragningen är alltså att låga, lättåtkomliga ytor i gott skick kan klaras själv med ett milt medel och försiktighet, medan höjd, sköra material och utbredd påväxt talar för att låta någon med rätt utrustning och försäkring göra arbetet.

Slutsats om alger på väggen och vägen vidare till en ren fasad

Sammanfattningsvis blir man av med alger på fasaden genom en algbehandling vid lågt tryck, inte genom hård avspolning. Ett medel läggs på, får verka och bryter ned algerna kemiskt, varefter ytan sköljs av försiktigt och resten ofta vittrar bort av regn under veckorna efter. Det är den skonsamma vägen, eftersom hårt tryck river upp puts och trä och låter ny påväxt fästa snabbare, alltså motsatsen till det du vill uppnå. Lika viktigt är att förstå varför algerna kom, nämligen fukt och skugga, eftersom en åtgärd som inte tar hänsyn till grundorsaken bara skjuter problemet framåt. Vägen vidare börjar med att titta på din egen fasad. Notera materialet, hur högt väggen sitter, vilket väderstreck den vetter mot och hur utbredd påväxten är. Den informationen avgör om en enklare egen behandling räcker eller om höjd och skick talar för en utförare, och den gör dig till en bättre samtalspartner när du jämför offerter. När fasaden väl är ren kan det vara värt att fundera på om en impregnering förlänger tiden innan algerna kommer tillbaka, särskilt på utsatta, skuggiga lägen. Läs gärna vidare i de relaterade artiklarna om när fasaden behöver tvättas och vilka tecken du ska hålla koll på, hur fasadtvätt går till utan att skada putsen, vad fasadimpregnering är och när det lönar sig, samt hur klotter tas bort på rätt sätt. Tillsammans ger de en helhetsbild av hur du sköter fasaden över tid. Boomerangtvätt arbetar med utvändig fastighetsrengöring i Östergötland och använder Svanen-märkta medel, vilket är ett exempel på hur en algbehandling kan utföras med material som är skonsamma mot både fasad och omgivning. Oavsett om du landar i att göra delar själv eller att låta någon annan utföra arbetet är huvudpoängen densamma. Lös upp algerna i stället för att slita bort dem, arbeta vid lågt tryck där ytan är sårbar, och ta hänsyn till fukten som ligger bakom påväxten. Då blir väggen ren på ett sätt som håller över tid i stället för att se fin ut en kort stund och sedan grönska igen.