Fasadimpregnering i Östergötland mot fukt och alger

Fasadimpregnering innebär att fasadens yta behandlas med ett vattenavvisande medel som tränger in i materialet i stället för att lägga sig som en film ovanpå. Arbetet börjar med en bedömning av fasadmaterialet, eftersom puts, tegel, betong och natursten suger åt sig fukt olika mycket och kräver olika mängd medel. En förutsättning är att fasaden är ren och torr, så impregneringen utförs efter en fasadtvätt och, om det finns påväxt, en algbehandling. Själva medlet, en så kallad hydrofobering, appliceras jämnt över ytan och dras in i porerna där det stöter bort vatten utan att täta igen materialet helt. Det är viktigt, eftersom en fasad behöver kunna släppa ut fukt inifrån även när den hindrar regn från att tränga in. Behandlingen är genomskinlig och ändrar normalt inte fasadens färg eller utseende, utan effekten syns först när det regnar. Hörn, socklar och särskilt utsatta partier får extra uppmärksamhet, eftersom det är där vatten annars tränger in lättast. Runt fönster, dörrar och detaljer som inte ska behandlas skyddas innan medlet läggs på. Medlen som används väljs efter materialet, och kring fasaden tas hänsyn till planteringar och mark så att de inte tar skada. På en putsfasad är impregnering särskilt motiverad, eftersom puts är poröst och drar åt sig vatten som vid frost kan spränga loss flagor. Tegel och dess fogar gynnas på samma sätt, då fukt annars vandrar in genom de mer porösa partierna. Behandlingen kan utföras på hela fasader eller på enskilda väggar och socklar som är extra utsatta, beroende på var problemet sitter. I en fasadimpregnering ingår normalt inte lagning av sprickor, omfogning eller målning, som är egna åtgärder och ibland behöver göras före behandlingen. Sådana brister noteras vid bedömningen så att du kan ta tag i dem i rätt ordning. Hur mycket medel som går åt och hur många påstrykningar som behövs beror på hur sugande materialet är, vilket bedöms på plats och framgår av den kostnadsfria offerten.

En fasadimpregnering följer en ordning där förarbetet är minst lika viktigt som själva behandlingen. Först hör du av dig, och ett hembesök bokas där fasadens material, skick och eventuella skador bedöms. Vid besöket avgörs också om fasaden behöver tvättas och avalgas först, vilket den oftast gör, eftersom medlet bara fungerar på en ren och torr yta. Därefter lämnas ett skriftligt pris som omfattar de moment som behövs, och inget arbete påbörjas innan du godkänt det. När arbetet utförs rengörs fasaden först, och sedan får den torka ordentligt, vilket kan ta från någon dag till längre beroende på väder och material. På en fuktig fasad fäster inte impregneringen som den ska, så torktiden planeras in i uppdraget. När ytan är torr läggs medlet på jämnt, ofta i flera påstrykningar våt-i-våt så att materialet får dra åt sig tillräckligt. Detaljer som fönster, dörrar, plåt och planteringar skyddas innan applicering. Arbete på höjd planeras med rätt utrustning, och underlag och fästpunkter bedöms innan stegar eller lift kommer på plats. Efter behandlingen kontrolleras att hela ytan fått medel och att inget runnit på ställen där det inte ska vara. Resultatet stäms av mot det som överenskommits, och uppdraget följs av en nöjd-kund-garanti. Den fulla effekten märks först vid nästa regn, då vattnet pärlar av i stället för att sugas in. Du behöver sällan vara hemma under arbetet, men det är bra om planteringar och uppställda föremål nära fasaden går att flytta undan. För större fasader eller hela byggnader planeras arbetet i etapper, så att en vägg kan torka och behandlas medan nästa förbereds. Vädret styr en del av planeringen, eftersom både torktid och applicering kräver uppehåll och att det inte är för kallt under och strax efter behandlingen. Hur lång tid uppdraget tar beror på fasadens storlek och hur många moment som ingår, vilket framgår vid bedömningen.

Behovet av impregnering hänger ihop med hur fasaden mår och hur utsatt den är. En putsfasad som suger åt sig vatten, mörknar i regn och torkar långsamt är en tydlig kandidat, eftersom den fukten på sikt bryter ner putsen. Syns frostskador, där flagor lossnat efter vintern, är det ofta ett tecken på att vatten trängt in och frusit i materialet. En fasad som snabbt blir grön och smutsig igen efter tvätt mår bra av en impregnering, eftersom en torr yta ger alger och mossa svårare att få fäste. Tegelfasader med porösa fogar och natursten som drar åt sig fukt gynnas på samma sätt. Den naturliga tidpunkten är direkt efter en fasadtvätt, när ytan ändå är ren och kan torka inför behandlingen. Att impregnera en smutsig fasad är däremot bortkastat, eftersom medlet då låser in smutsen i stället för att skydda. Tidpunkten på året har också betydelse, och behandlingen utförs under en torr och mild period så att fasaden hinner torka och medlet binda. Att skjuta upp en behövd impregnering är sällan gratis, eftersom varje regnig säsong låter mer fukt tränga in i ett poröst material. Med tiden kan det leda till frostsprängning, vittrande puts och fortsatt påväxt som blir dyrare att åtgärda än att förebygga. För den som ändå planerar en fasadtvätt är impregnering ofta ett litet tillägg som förlänger tiden mellan tvättarna. En behandlad fasad håller sig ren längre och kräver mindre underhåll, vilket märks tydligast på hus i utsatta lägen nära åkrar, skog eller vatten. På fasader som vetter mot väster och söder, där slagregn är vanligast, gör behandlingen särskilt stor skillnad. Även garage, murar och stödmurar i sten kan impregneras när de står utsatta för markfukt och stänk. För en bostadsrättsförening eller en fastighetsägare kan impregnering vara en del av ett planerat underhåll, där den läggs på i samband med en fasadtvätt med några års mellanrum, vilket håller fasaden i jämnare skick och gör kostnaderna lättare att förutse. Är du osäker på om din fasad skulle ha nytta av impregnering räcker det att beskriva materialet och hur den beter sig i regn vid en kostnadsfri offert.